Aktuellt

  • Fortsatt uppdrag till projektgruppen
    Vid årsmötet med Långå bys skifteslags samfällighetsförening igår beslutades enhälligt om förlängt uppdrag till Projektgruppen för Långå Skans att fortsätta upprustning, komplettering och marknadsföring av Långå Skans som besöksvärd kulturminnesplats. Liselott Prestjan och Helge Jonsson presenterade en översikt över projektgruppens arbete och uppnådda resultat som fokuserar på bevara, vårda och använda. Nästa år är det tio år sedan projektgruppen inledde sitt arbete i den då svårt igenväxta kulturskatten. Röjningsarbeten genomfördes inklusive borttagning av stora träd som riskerade att vidfällas och förstöra de historiska jordvallarna. [LÄS MER]
  • Många besökare på Långå Skans
    Ökande antal besökare noteras för Långå Skans. Det finns flera förklaringar till det resultatet, dels har marknadsföreningen av Långå Skans som en betydelsefull, kulturhistoriskt intressant plats fått genomslag, dels har många lockats ryktesvägen eller genom besök på hemsidan och dels det faktum att upprustningen av skansen nått flera av de viktiga mål som projektgruppen satte upp för några år sedan som besöksvärt kulturobjekt. – Naturligtvis är vi glada åt det här, säger Liselott Prestjan, som är sammankallande i projektgruppen, en av tre personer i gruppen som dessutom består av Staffan Prestjan och Helge Jonsson. – Långå Skans [LÄS MER]
  • Soldatgraven har fått ny inhägnad
    Soldatgraven vid Kappböle har under sommaren fått en ny inhägnad istället för den som Mats Persson och Kalle Nilsson renoverade senast för ett trettital år sedan. Johan Persson uppförde den på 1940-talet. Nya konstruktionen har samma omfång som den gamla, men hörnstolparna har fått en spetsig utformning som ska symbolisera palissader som var hindrande stockverk längs jordvallarna i Långå Skans från år 1700 och troligen även i den gamla skansen från 1650-talet. Inhägnaden ritades om av Helge Jonsson och finansieras med kraftindustrins bygdemedel plus frivilliga krafter. Allan Blomkvist har ansvarat för entreprenaden ihop med Aksel Paasche. [LÄS MER]
  • Sommarlov med kamouflage
    Kamouflagemålning används både som skydd från att upptäckas och för att göra det svårare för en angripare att förstå vad det är. Det är därför som försvarsanläggningar är ”dekorerade” med mönster som saknar motsvarighet i de civila samhället. För att låta förrådsbyggnaden, tidigare fårstallet, på Långå Skans ge ett intryck från samtiden har byggnaden i sommar kamouflagemålats av sommarlovslediga Elin och Emma Settling. De har under två dagar sponsrat Långå Skans med sina insatser. Deras släktrötter i Långå har anor från den tid Skansen byggdes år 1700. I den grafiska manual som finns för Långå Skans är det heraldiska vapnet [LÄS MER]
  • Långå Skans på Hedemässan
    Efter uppehåll på grund av pandemin arrangerades Hedemässan i juli, ett populärt och publikdragande arrangemang med huvudtema jakt och fiske. Långå Skans representeras i Långåfiskets monter. Det är två ’pärlor’ i utbudet som kommer från Långå. Långå Skans är ett försvarshistoriskt kulturminne som är värd att besöka, säger Helge Jonsson som ingår i arbetsgruppen för skansens pånyttfödelse och utveckling som historiskt minnesmärke och besöksobjekt! Den första skansen anlades i Långå tiden strax efter freden i Brömsebro 1645 då Härjedalen, Jämtland och Gotland blev svenska landskap. De mäktiga lämningarna efter den stjärnformade [LÄS MER]
  • Vallgravsbäcken har ny bro
    Den gamla bron över Vallgravsbäcken har nu pensionerats och fått rollen som stöd under den nya bron som ritades av Helge Jonsson 2018 och nu har byggts på plats av Allan Blomkvist tillsammans med Aksel Paasche. Bron över Vallgravsbäcken byggdes inför de stora midsommarfestligheterna 1946 och med nytt trädäck för ett förtital år sedan har den fungerat väl. Nivåskillnaderna för anslutande vandringsväg och den stora grusplanen utanför skansen har varit ett problem för personer som behöver hjälpmedel. Den nya bron kan nu trafikeras av alla. Broprojektet har kunnat genomföras tack vare medfinansiering av medel från länsstyrelsens [LÄS MER]
  • Karl XIIs energibröd från Långå Skans
    Just dehär dagarna år 1717 tog Karl XII ett beslut som direkt påverkade bagaren i Långå Skans bagarstuga, som låg i skansens södra sida intill löpgraven till Långåå å där man hämtade vatten. Ordern tog där den skulle! Vi kan räkna med att kungen var på ganska gott humör, vilket han inte varit innan då han försökt förstå och förklara vad det var som gick snett i anfallet mot Norge året innan, alltså 1716. Det fanns flera orsaker till misslyckandena i Norge, däribland mathållningen; soldaterna hade inte tillräckligt med mat och tomma soldatmagar har inte energi för strid. Nu ’djäklar’ skulle misstagen rättas till, var kungens barska budskap [LÄS MER]
  • Gott och bättre nytt år!
    Långå Skans och nyåret 2021 Årsväxlingarna kommer med beundransvärd regelbundenhet oavsett vad som hänt däremellan. 2020 väntade vi skulle bli något speciellt, det är ju ett ’vackert’ årtal med sina snirkliga siffror. Nu blev det inte mycket bevänt med skönheten i vindlingarna när pandemin slog till och drev bort tusentals människor för alltid och ändrade på mycket för oss som är kvar. Men trots dramatiken i året som gått finns det exempel på stabilitet och till och med en viss trygghet. Minnesmärken är markörer som påminner om vår historia och därmed om våra rötter. En del kan vi vara stolta över, andra kanske inte ska ta åt sig det vi [LÄS MER]
  • Pepparkaksbak
    Nu bläddras det bland julens kakrecept och en obligatorisk kaka, helt omistlig både på kakfatet och hängande i sidenband i granen är den kära pepparkakan. Förutom recept så finns i många hus i Långå formar som avtecknar Skansens konstruktionsritning, se konturen i märket för ’Långå Ljusnans Pärla’. Dags att plocka fram, damma av och använda! De första uppgifterna om pepparkakan finns från Mesopotamien för 3 700 år sedan och 1335 finns den i Sverige när kungen, Magnus Erikssons, gifte sig med Blanka av Namur. I början var det peppar i pepparkakan men det har vi slutat med. Man lär bli snäll av att äta pepparkakor och förmodligen [LÄS MER]
  • Långå Skans hedrade sina okända soldater
    Det förtital soldater som är begravda på Långå Skans’ begravningsplats hedrades vid minnesstenen ’Den okände soldatens grav’ under Allhelgonahelgen. Tjugofem personer trotsade ruskvädret och kom till minnesstenen vid Långå Skans för att hedra dem som begravts där samt de båda lärarna John Dolke och nyligen bortgångna Kerstin Ljungberg, som ägnade mycket tid åt att dokumentera och berätta om skansen och dess historia. ’Den okände soldatens grav’ vid Långå Skans är förmodligen den första i sitt slag i Sverige. Efter första och andra världskrigen skapades sådana minnesplatser på flera håll i Europa där en oidentifierad soldat fick sin grav, dit [LÄS MER]
  • Soldaterna hedras i Allhegona
    Det förtital soldater som är begravda på Långå Skans’ begravningsplats hedras vid minnesstenen ’Den okände soldatens grav’ under Allhelgonahelgen. Hedersbetygelsen består i en dekoration av ene, tall, gran och lingonris. Marschaller tänds. Från Andersjonsgården bjuds på glögg. I år är det 320 år sedan den nuvarande skansen färdigställdes, ett byggnadsverk av imponerande mått, som blev klart på en enda sommar. Det var befäl och soldater från Jämtlands respektive Hälsinglands regementen som tillsammans med arbetskraft från byn genomförde bygget. Arbetsstyrkan kan ha uppgått till flera hundra man och ett stort antal hästar för [LÄS MER]
  • Fortsatt uppdrag till projektgruppen
    Långå samfällighetsförvaltning har hållit sitt årsmöte, försenat ett halvt år på grund av pandemin. Vid mötet deltog Liselott Prestjan och Helge Jonsson från projektgruppen för Långå Skans. Liselott redogjorde för verksamheten under redovisningsåret 2019 då restaurering av den historiska miljön fortsatte. Det största projektet omfattade infart, parkering och vandringsväg in till Skansen. Därmed är Skansen lätt åtkomlig för personer med barnvagnar, rullatorer och rullstolar. Förberedelserna för minnesmärket ’Den okände soldatens grav’ inleddes och uppbyggnaden av hemsidan inleddes. Investeringarna uppgick totalt till 130 000 [LÄS MER]
  • Kerstin Ljungberg till minne
    I allt snabbare takt försvinner vetandet om gångna tider och våra rötter. Tomheten kan göra oss till aningslösa frågetecken om oss själva och vårt ursprung och vårt ansvar för att bevara, vårda och använda vår historia som tillgång i vår samtid. Kerstin Ljungberg insåg, som pedagog och kulturpersonlighet, behoven och med inneboende handlingskraft gjorde hon ovärderliga insatser med bestående innehåll, genom att tydliggöra och beskriva Långå Skans och dess historia. Med utgångspunkt från Erik Bergströms dokumentation och med insikt om Skansens historiska värden gjorde Kerstin Ljungberg bland annat en betydelsefull förteckning över Skansens [LÄS MER]
  • Härjedalen svenskt i 375 år
    Den 13 augusti är en märkesdag i Härjedalens historia. Det var dagen då freden slöts i Brömsebro 1645 efter kriget med danskarna. Härjedalen, Jämtland och Gotland blev delar av Sverige. På den vägen är det. Att Långå hamnade på världskartan då beror på det nya gränsförsvarets förordning med strategin att befästningarna skulle läggas en bit in i landet. Drottning Kristna beslutade, Karl XI fullföljde och Karl XII fullbordade med dagens stjärnformade befästning. För Härjedalens del ansågs byn i den trånga och lättförsvarade Långådalen vara rätt plats. Skansen i Långå skulle sätta stopp för det danskockuperade Norge att angripa Sverige den [LÄS MER]
  • Välkommen
    Här kommer vi att publicera nyheter och meddelande om aktuella händelser. [LÄS MER]