Just de här dagarna, för sexti år sen, redigerade vi våra respektive julprogram, radiomannen och legendaren, Sven Jerring och jag, 23-årig reporter vid Sveriges Radios centrala nyhetsredaktion. Vi hade besökt de svenska FN-bataljonerna på Cypern och i Gaza. Sven gjorde ett timslångt program om detta på juldagen. Jag gjorde program för de regionala radiostationerna med julhälsningar från soldater och befäl. Sven Jerring som svarade för ett av ’världens längsta radioprogram’, Barnens Brevlåda, hade även gjort inspelningar för det uppskattade programmet som skulle sändas dagarna före jul.
Plötsligt kom Sven in i mitt arbetsrum, märkbart tagen för att inte säga chockad, och frågade: ”Vet du vad barnen sjöng om?”
Det visste jag naturligtvis inte eftersom jag inte kan arabiska. Men deras glädje och livfullhet kunde jag tolka som något väldigt roligt och positivt! Beundransvärt engagemang!
Tillsammans med den svenska läkaren, Lillemor Eriksson, hade vi besökt en förskola för barn i fem- till sjuårsåldern som drevs av FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar i Gaza-remsan, UNWRA. Det var där Jerring spelade in barnkören för att ha som inslag i Barnens Brevlåda inför julen.
Jerring hade, med hjälp av arabspråkiga medarbetare på Sveriges Radios utlandsredaktion, fått hjälp att översätta barnens sång till svenska: ”Vi ska skära upp magarna på de djävlarna”! Det var ledorden i barnens sång! Riktat mot Israel!
Vi blev naturligtvis skakade av detta faktum och för Svens del hade det varit en katastrof om sången hade sänts i Barnens Brevlåda. Hans noggrannhet och omtanken om programinnehållet var räddningen.
De barnen är nu mellan 65 och 67 år, med barn och barnbarn som de fostrat, lärt och varit föredömen för. En del har kanske behållit budskapet i sången. I så fall är det inte förvånande att motsättningar, hat och krig fortsätter i området. Konflikten består och har återuppstått i dess mest groteska form. Det fanns ett visst hopp om fred för sexti år sen. Vad tar de med sig för framtiden idag, de som där och nu kanske överlever?
Helge Jonsson