Försörjning, hälsa och död

Förnödenheter och materiel, tross, hälsa & hygien, sjukdomar, död och begravning

 

FÖRSÖRJNING

Förnödenheter och materiel, tross, hälsa & hygien, sjukdomar, död och begravning

300 år gammal brödbit från Långå Skans. På papperet står det att den inlämnats som prov på magasinsbröd av en proviantmästare vid Skansen år 1717. Ur boken ”De dolda skatterna” (Lamm, Dyhlén ,Turander 2014).

Karl XII:s fältbröd, ’Succariebröd’ är skorpor bakade på surdeg och enbart grovt rågmjöl, skurna i ca 2 cm stora kuber och sedan stenhårt torkade. Fältbrödet infördes på befallning av Karl XII den 26 februari 1717 i en ’underrättelse’ han riktade till Herrar Commenderande vid Arméen som det enda bröd han tillät bakas vid Fält-Magazinerne! Brödet har fått namnet efter ryskans ord för skorpa. Karl XII beskriver själv receptet i sin befallning.

Man blandar surdeg med grovt, ’kvarntorrt’ rågmjöl till en deg som får jäsa ett dygn och knådas sen till en limpa. In i ugnen på låg värme i drygt sex timmar. Brödet ska sedan förvaras svalt några dygn och därpå skäras i ca 2 cm stora kuber. Kuberna torkas på svag värme i minst sex timmar och är sedan klara. De stenhårda bitarna blöttes upp i vatten innan de åts och utgjorde hälften av födan.

Att fälttåget i Norge 1716 blev misslyckat berodde delvis på brister i försörjningen med mat och foder. Karl XII insåg att om han skulle lyckas genomföra ett större anfall krävdes att soldaterna hade egna förråd av mat med sig och ett näringsrikt, hållbart och lättransporterat bröd var lösningen.

Proviantmästaren vid Långå Skans hörsammade ordern och bakade brödet enligt Konungens recept. För att få godkänt lämnade han in den här brödbiten för granskning. Om Karl XII fick reda på det, får man anta att proviantmästaren hade uppdaterat Konungen om att Långå Skans ’levererade’!

Lägg märke till att proviantmästaren gjort en innovation av betydelse. Han har 'naggat' brödet som fått hål som gör att torkningen underlättas, plus att det går snabbare att blöta upp brödbiten. 'Ytan' blir större och den hungrige soldaten vinner tid i matlagningen. Det var något som Karl XII hade missat!

 

Som mest kunde 600 soldater ha sitt läger vid Långå Skans. Naturligtvis blev tältförläggning lösningen.

 

 

Militär verksamhet innehåller alltid skaderisker även i fredstid. Personsäkerhet, personlig vård, kosthållning, boende, arbetsförhållanden, sjukdomar, smittspridning och sjukvård är nu som då av största vikt att kunna hantera. Förutsättningarna skiftar och är inte ens jämförbara. Situationen vid Långå Skans skilde sig inte från andra i dåtiden och innebar allvarliga risker på grund av brister i kunskap, materiel, kost, mediciner och vårdrutiner. Trångboddheten i Skansen och dess tillfälliga tältläger innebar risk för spridning av smittosamma sjukdomar. Möjligheterna att sköta sin hygien var enkla och begränsade. Sjukläger ordnades som tillfällig ’vårdcentral’ med tappning av blod, så kallas koppning, en ofta använd metod att dränera kroppen från någon åkomma.