Behovet att försvara sig

Det blev ingen större debatt i försvarsfrågan men i alla fall en liten diskussion. Hur försvaret av nationsgränsen skulle skötas var man överens om och det bars till och med upp av ett beslut. Men även tagna beslut kan behöva diskuteras när allt ska på plats för att uppnå det man bestämt. Alltså beslutet om den moderna försvarsanläggningen i Långå som skulle bidra till att säkra det svenska territoriet, nu när Härjedalen blivit svenskt. Norska soldater, från det av Danmark ockuperade Norge, skulle hållas borta från det nyblivna, svenska området. Det var uppklarat vid freden i Brömsebro den 23 augusti 1645. Den svenska krigsmakten hade fått danskarna på knä och kunde rita om gränsen till den vi har idag. Det var alltså på den tiden då vi hade en krigsmakt som förde krig på riktigt, lika förfärande och fyllda av övergrepp och lidanden som idag. Nu har vi ingen krigsmakt längre. Vi har en försvarsmakt. Det är skillnad på inriktning. Syftet är bevara freden i Sverige med stöd av andra som ser freden som förutsättning för samexistens på jorden.
Hur som helst blev det en försvarsanläggning i Långådalen, i byns västra utkant och antagligen tyckte man redan från början att det inte var någon särskilt märkvärdig konstruktion. De som tyckte det fick senare medhåll av självaste kungen, Karl XI, som kom på besök med sitt följe den 12 juni 1686. Om skansen lär han ha sagt att den var ’bara skit för en tunna guld’. Arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlberg nickade antagligen instämmande och övriga höll kanske med trots sin förvåning, åtminstone över den nämnda prislappen. Någon slogs väl av tanken att allt skulle rivas men vad hände då. Kanske gjorde Dahlberg några skisser som framhävde karaktären på anläggningen. Han var ju i alla fall 1600-talets främste på dokumentation i bilder med försköningar och överdrifter likande dagens ryska politiska propaganda.
Under drottning Kristinas tid antogs en ny fortifikationsordning, alltså en strategi för hur landets befästningar skulle fungera och var de skulle placeras för att fungera bäst. Helst skulle de ligga någon mil från gränsen, bland annat för att skapa tid för höjd beredskap och möjlighet att mobilisera fler soldater. Det var därför som Långå blev en försvarsstrategisk punkt på kartan med en toppmodern skans som byggdes sommaren 1700. Det var Karl XII, som tog det försvarsbeslutet. Vår främste krigarkung, berusad av segrar och utan vett att sluta tills en kula befriade honom från krigarlivet, hösten 1718. Den brittiske historikern Anthony F. Upton kallar honom för ’karismatisk psykopat’ och Peter Englund ställer in honom bland Josef Stalin och Hitler. Putin håller på att kvala in i samma gäng.
De ömsesidiga, fredliga förhållanden som utvecklats mellan Sverige och Norge har lett till att Långå Skans idag har en ny roll, nu som besöksvärt, försvarshistoriskt intressant minnesmärke. Tänk om världens alla arméer kunde krympa ihop så att de rymdes på enstaka museer. Kanske som minnesmärken men framförallt som bevis om att det funnits en tid med galningar som tog livet av sina grannar genom att offra sina egna.
Det är tråkigt att NATO behövs! Men förklarligt!
Helge Jonsson

Helge Jonsson har kaptens grad genom placeringar i totalförsvaret och som chef för Vattenfalls centrala driftvärn (nu avvecklat), alltså en del i Hemvärnet.
Idag aktiv i projektgruppen för Långå Skans.