En huttrande men tapper skara samlades på allhelgonadagen i Långå Skans för att hedra minnet av dem som i sin flerhundraåriga vila finns på skansens begravningsplats. Det skedde vid minnesstenen ’Den okände soldatens grav’ som restes 2019 till minnet av det förtital soldater som togs av pesten och andra sjukdomar, dåtidens pandemi, i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Minnesdagen uppmärksammades även vid ’soldatgraven’, där två officerare, Björk och Asp, begravdes sedan katafalkvagnens draghästar vägrat att gå resten av vägen till kyrkogården i Hede
.
Helge Jonsson, aktiv i projektgruppen för Långå Skans, erinrade i sina minnesord om att det är viktigt och värdigt att hedra dem som med sina liv deltagit i försvaret av vår fred och vår självständighet. Det är värden och tillgångar som är omistliga genom alla tider och som är självklara att visa tacksamhet för.
I år, den 6:e november, är det 389 sedan Gustaf II Adolf stupade vid byn Lützen i närheten av Leipzig i Tyskland i ett av de största fältslagen under trettiåriga kriget. Striden stod mellan katolicismens försvarare och en svensk-protestantisk armé under befäl av kung Gustav II Adolf. Han hade tillträtt som kung redan som sextonåring år 1611. Vid hans död efterlämnade han dottern, Sveriges blivande drottning, Kristina, då endast sex år gammal. Fram till hennes myndighetsförklaring, 1644, styrdes Sverige av en ’förmyndarregering’. Under drottning Kristinas tid beslutades om en ny försvarsordning som bland annat innehöll förslag om skansar. Det är mot den bakgrunden som Långå Skans så småningom etableras. Karl XII beslutade om den nuvarande skansens tillkomst.
Vid den dekorerade minnesstenen tändes marschaller och ceremonin avslutades med en tyst minut.