De byggnader som finns på kartan har troligen även funnits i verkligheten. När skansen upphörde som del i försvaret i början av 1800-talet såldes byggnaderna. Eftersom de var timrade var de lätta att montera ner och fraktas för uppsättning på annat håll. Enstaka objekt kan spåras ofta lador eller förråd. Infarten i bildens högra del är försedd med ’kavelbro’ som består av rundstockar. Eventuellt kan den ha varit rörlig och möjlig att hissa upp helt eller delvis. Vägens sträckning mot Hede är intressant då den löper längs strandbrinken. Rester av vägen kan skönjas än idag.
Hela området ’städades av’ när verksamheten avvecklades och inget lämnades kvar. Materiel i form av vapen och vissa redskap fördes till verksamheter som pågick på annat håll.
I arkiven finns ett antal ritningar och kartor som illustrerar ambitioner, tankegångar, planer och anvisningar för hela försvarsanläggningen och dess tänkta funktioner. Dessa kan tydas som att det blev en ’modern’ anläggning i linje med tidens kunskaper om fortifikation.
Donjon, tornbyggnad för försvar men även logement, alltså bostad, med skottgluggar i de två nedersta och skyttevärn i den översta för sista motståndet. Byggnaden är ritad för Långå Skans men blev troligen aldrig uppförd. Ritning: Armémuseum, Stockholm
Den nya fortifikationsordning som antogs 1653 av Drottning Kristina, året innan hon abdikerade, är grunden för den inriktning av försvaret som ledde till ett omfattande system med skansar. Fortifikations ordningen utvecklades i flera steg åren 1658, 1666 och 1695. Den först anlagda skansen i Långå hör till den ordningen och den nuvarande från 1700 har sitt ursprung i den försvarspolitiken.
Fortifikationen hörde till artilleriet med byggmästare, militär- och fältingenjörer som byggde och underhöll befästningarna. Fortifikationen fick status som självständig enhet år 1641.
NYA INSTALLATIONER
Vårdkase
Vårdkasen ingick i signalsystemet och var varningssignal för ofred. Kasen består av ved, klenare timmer rest som en kåta. Vårdkasen som byggts vid Långå Skans är en illustration som ska visa hur de kunde se ut. Den är fylld med ris och det resta virket har försetts med borrhål för att fungera som ”insekts hotell”, en typisk idé för vår tid. Signalsystemet bemannades av lokalbefolkningen och användes när landet hotades av anfallskrig. Närmaste vårdkase för Långå Skans fanns på Knätten, i västra delen av det höga berget söder om byn.
En vårdkase (’vårdkas’ eller ’böte’) är en signaleld. Den ingick förr i ett enkelt optiskt signalsystem, bestod av ved och placerades på en höjd inom synhåll för nästa vårdkase. På det sättet bildade de brinnande kasarna en kedja av signaleldar som sträckta sig ända till huvudstaden. Därav kommer uttrycket ’löpeld’.
Sveriges försvar behöver information om det som pågar utanför landets gränser, då som idag. Det är underrättelsetjänsten som spanar och varnar för vilka hot som kan riktas mot vårt land för att tidigt förbereda försvar och hindra väpnat anfall.
Informationen måste komma fram snabbt. Snabbast var systemet med vårdkasar som låg inom synhåll från varann och som bemannades om hotbilden krävde det. Uppdraget att sköta vårdkasarna sköttes av lokalbefolkningen. Samtidigt fanns spanare och kurirer som red med budskap från gränsområdet till Långå Skans, ca 8 mil, inom tolv timmar.
Vårdkasen tändes för att varna befolkningen, men även för att förvarna och mobilisera försvaret, däribland på Långå Skans, om vad som kunde väntas av fientliga styrkor och andra faror som kunde hota landet.
Kedjor av vårdkasar sträckte sig från landets landgränser och kuster. Från de olika landsdelarna signalerade de till rikets centrala ledning.
FREDSMONUMENTET
Långå Skans har sitt ”Fredsmonument”. FRED I ALL TID är devis för Långå Skans, Pax Omni Tempore, på latin. Devisen återfinns här i form av en stiliserad måltavla i rostbehandlad, tjock järnplåt mellan två gedigna fundament av furustolpar. Monumentet ska symbolisera värdet och skyldigheten att alltid, i all och varje tid, ’sikta på fred’. Att sikta på freden i nuet! I tidens alla sekunder! Ett åtagande för varje människa i det egna livsrummet!
På nyårsdagen 2023 överlämnades det formellt. Idén och utformningen har Helge Jonsson svarat för och tavlan är en gåva från Andersjonsgården i Långå. Tioåriga Elin Settling fick representera den fjärde generationen i gården när tavlan överlämnades till projektgruppen för Långå Skans där Liselott Prestjan är ledare. Steelex AB i Hede har skurit motivet i tavlan med laserteknik.
Monumentet ingår som en del i de installationer som projektgruppen gjort under de senaste åren med illustrationer som levandegör och berättar om skansens historia.
Långå Skans är en försvarsanläggning som syftade till att bevara freden i vår del av det svenska territoriet efter freden i Brömsebro 1645, då Härjedalen, Jämtland och Gotland blev svenskt, berättar Helge Jonsson som är initiativtagare till monumentet och som även utformat det.
Devisen FRED I ALL TID har tillkommit efter att olika varianter testats för att få fram ett budskap som både är ett mål, en önskan och ett åtagande för människors framtid. Fred är ingen självklarhet utan ett mål att sikta mot med bestämd vilja om att den ska förnyas och infrias i all tid, varje stund, varje sekund. Symbolbilden med måltavlan illustrerar att just en sådan kan även ha ett annat syfte med enbart fredlig inriktning.