Ett centralt ämne i Julevangeliet är ’frid på jorden bland människor’. Önskan och uppmaningen sträcker sig ett par tusen år tillbaka med ständig aktualitet kring något som inte blivit av. Prognosen är dålig; just nu sämre än på länge.
Utanför Duman i Moskva, det ryska parlamentet, riksdagen, finns av tradition en julgran dit barn kan sända sina önskningar. Dumaledamöter läser upp texten och kommer med löften! En liten flicka i Ukraina hade önskat fyrverkerier för att fira det kommande nya året. Dumans representant tröstade henne med att det skulle komma ’massor av raketer…vänta bara!”
Rysslandskännaren, professor Gudrun Persson, intygade på radion att det var sant. Vi kan lita på hennes expertkunnande. Problemet är att vår förståelse inte kan sträcka sig till områden som ligger bortom mänskligt förnuft. Jag vill tro att det är en påhittad skröna, även om jag inser att jag har fel. Hur som helst, när den grymmaste av overkligheter framstår som faktum kan man bara förfäras över att leva samtidigt med den.
Vi kan i alla fall vara glada åt att Julevangeliet inte är sprängt i bitar! Det är med mänsklig värme vi delar julens budskap med varann när vi säger God Jul!
Helge Jonsson